"Vi kommer ju framåt för att alla är olika" : En kvalitativ studie om hur vårdnadshavare till barn med autism upplever samarbetet med skolan och skolans arbetssätt

Den här studien har undersökt hur vårdnadshavare till barn med autism upplever samarbetet med skolan samt vilka aspekter av skolans arbete med och stöttning av deras barn som de upplever som positiva eller negativa. Som bakgrund till vår studie har vi utgått från debattinlägg om ämnet och en rapport som kartlagt anpassningar för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i Uppsala län. I bakgrunden har vi även definierat diagnosen autismspektrumtillstånd och vilka rättigheter elever med autism och deras vårdnadshavare har i skolsammanhang. Vår studie tar stöd i tidigare forskning som behandlar ämnen om samarbete och inkludering i skolan. Vidare bygger vår teoretiska utgångspunkt på Linda Jensens funktionstrappa som utgår från de fyra stegen förståelse för nedsatta och starka funktioner, kompensering för nedsatta funktioner, funktionellt interagerande och excelleration med en funktionell verksamhet. Sammanfattningsvis innebär funktionstrappan att en fungerande inkludering bygger på alla de fyra stegen. För att genomföra vår studie har vi använt kvalitativa intervjuer som metod. Studiens resultat visar likheter med de resultat som återfinns i tidigare forskning kring fungerande aspekter vid samarbete mellan hem och skola samt inkludering. Dessutom är de aspekter som anses vara viktiga kring samarbetet och skolans arbetssätt enligt studiens teoretiska utgångspunkt även aspekter som visat sig vara avgörande för barnen till vårdnadshavarna i vår studie. Vårdnadshavarnas upplevelser av samarbetet varierade beroende på hur mycket gehör de fick från skolan samt hur väl skolan kommunicerade med hemmet. Vidare var de positiva aspekterna av skolans arbete med och stöttning av vårdnadshavarnas barn en god förståelse, en god kommunikation, rätt anpassningar samt inkluderingsarbete som utgår från barnets behov. De negativa apekterna som togs upp var brist på förståelse, kommunikationsproblem från skolans sida, otillräckliga anpassningar samt inkluderingsarbete där barnets behov inte står i fokus.